för nu är det klart. nu är även den 1a boken utläst. oj vad det känns konstigt!

vad ska jag göra nu då?, jag antar att jag har tid att göra allting annat jag behöver göra

men det känns verkligen som att ta farväl till en gammal vän!

nu måste jag vänta ända till 20 november!

7 månader! fatta. 

seriöst när jag var inne på sista meningen där, började jag gråta. patetiskt egentligen, men det e så starkt på något sätt. jag ska någon se till att träffa Stephanie Meyer, jag har så många frågor.

och jag menar om man tittar på skådespelarna är det ju inte de riktigt, för de riktiga finns ju inte och det kanske gör det tragiskt på något sätt.

asså fatta sen när vi är äldre och har våra egna barn, vad kommer de säga när de har vampyrälskande mammor? haha

en liten rolig tanke tycker jag:)

äsch nu ska jag filosofera för mig själv istället